Jag blir så trött när jag tänker på friskolereformen.
Hur naiva var dådtidens politiker och en del är kvar där än?
- Vi låter alla som vill det få öppna en skola och kommunerna måste betala om skolverket tycker att den som vill öppna skola har rimliga förutsättningar att driva skolan.
Det är jättebra för människor att de kan få välja skola till sina barn!
Nu sitter vi här ett tiotal år senare och kan titta på hur det blev.
Religiösa extremister, pedofiler och profitörer har fått en ny tummelplats att agera på.
Miljarder av skattekronor rullar ner i utlandsbaserade riskkapitalbolag.
Flera skolor har så undermålig verksamhet att eleverna där inte kommer att få en anständig utbildning.
Friskolorna har lägre andel behöriga lärare än kommunala skolor.
Det blev inte mycket med alternativa pedagogiker eller personalkooperativa skolor utan istället har vi multinationella utbildningskoncerner som driver skola för att tjäna pengar till sina ägare.
Ökad segregering både social och kulturellt.
Försämrade skolresultat.
Nu börjar tom. borgerliga företrädare inse att det gått helt över styr och ändrar nu lagen så att det blir mer likvärdiga spelregler för privata och kommunala skolor.
Det vore väldigt enkelt att säga: Vad var det vi sa.
Men det är faktiskt en betydligt viktigare läxa i detta att lära.
Avregleringar av tidigare samhällsdrivna eller hårt reglerade verksamheter visar sig nästan på alla områden bli sämre när man släpper in marknaden. Servicen blir sämre och priset blir högre i något enstaka fal har det bara blivit dumt fast fungerar ändå som mobiltelefonin.
Elmarknaden
Elpriset har blivit rejält dyrare. Vattenmagasinen töms på sommaren för att sälja el till kontinenten och när den sedan behövs i landet är det en brsitvara och då kan man ta ännu mer betalt. Det är inte bara dåligt det skulle inom andra områden kallas utpressning och bedrägeri.
Lösning: Förstatliga all energiproduktion i landet.
Friskolorna
Det var dumt tänkt, det blev dumt och eleverna verkar dessutom ha blivit dummare sedan avregleringen. Allt vett och omdömme var som bortblåst när valfriheten skulle göras till den högsta av alla dygder.
Lösning: Kommunerna ska bara betala till friskolor om man upphandlat platser där och det står varje kommun fritt att själv välja om man vill upphandla några platser.
Mobiltelefonin
Har väl funkat hyffsat men det kommer inte att gå till historien som den smartatset användningen av begränsade resurser att flera bolag sätter upp master bredvid varandra.
Lösning: Förstatliga nätet men låt flera operatörer slåss om kunderna
Taxi
Verkar vara en av de få avregleringar som funkat om man bortser ifrån att man numer inte kan vara säker på att taxichaffören hittar ens till de vanligaste platserna. Tur att det finns GPS
Apoteket
Medicinen blev dyrare utan att vi fick något för det annat än fler Apotek som har ett sämre utbud av mediciner. Motivet till avregleringen var att man ville ha ökad tillgänglighet. Kanske hade varit lite smartare i så fall om regeringen som ägde hela Apoteket bestämde att man skulle ha öppet längre och ha fler butiker. Den viktigaste tillgängligheten är kanske att det finns medicin i apoteket, det är ingen garanti längre och inte kan de ringa till grannen längre för de är ett annat bolag.
Lösning: Återreglera apoteksväsendet men låt för all del vanliga affärer sälja receptfria läkemedel. Motståndet mot den förändringen var oklok
Järnvägen
Förseningarna talar för sig självt. Naturligtvis skulle staten har behållt hela tågsystemet i sin egen ägo och byggt ut detta system som är både snabbt och klimatsmart. Nu sitter vi här med en svartepetterlek som gör att allt fler väljer bilen framför tåget för att man vill komma fram i tid eller åtminstone fram.
Lösning: Ta tillbaka hela paketet i statlig ägo och gör en rejäl omstart med investeringar för en bättre miljö och fler jobb. Tåg är framtidens kommunikationsmedel om det sköts rätt.
Vården
Skattepengar kastas ut till privata aktörer som gör allt de kan för att öppna upp för försäkringslösningar. I äldreomsorgen har det varit gott om exempel på stora brister inom omvårdnaden i de privata bolagen.
Lösning: Sluta larva med valfrihetsreformer i offentliga verksamheter. Lägg istället fokus på att förbättra den verksamhet som bedrivs av samhället. Kompetens ledarskap och flexibla organisationer vore mer intressant än lyxvårdcentraler i rikemanskvarteren. När vi ändå är igång så ta bort landstingen och lägg all specialistsjukvård i statens ägo och vårdcentralen och distriktsköterskor i kommunens.
Vi kan inte fortsätta att ha det på det här viset. Vi har begränsade resurser som vi förfogar gemensamt över. Låt oss därfölr vara försiktiga med dessa och använda dem så klokt vi kan i offentlig verksamhet. Det har funnits problem med ledarskap och ineffektiva organisationer i offentlig verksamhet och finns fortfarande men det är något som man kan förändra. Marknaden är rent ut sagt usel på att se till samhällets bästa utan har ett enda perspektiv: Vinst!
I det system som vi valt att skapa uppstår vinsten genom att försämra verksamheten på det smartatste sättet. Det känns inte riktigt bra.
onsdag 23 februari 2011
fredag 11 februari 2011
Att planera är inte att ha en allmän uppfattning
Häromdagen var jag på möte om en kommande kommunplan. Ett första utkast presenterades. Det som var skrivet liknade ett valprogram med allmänt hållna formuleringar om vad man vill göra. Mycket riktigt var det mesta kapat från partiprogram.
Jag hade invändningen att detta är ingen plan då den inte talar om hur vi ska ta oss från A till B vilket är hela idéen med planer. Det var tydligt att det inte fanns någon större vilja att reflektera över detta utan ett dokument med politiska formuleringar var det man önskade.
Det är möjligt att det finns ett behov att göra en form av avsiktsförklaring i kommunfullmäktige men då ska man inte kalla det plan för planer är något mycket konkretare än så. En plan ska man kunna ta fram och använda som stöd för vilka aktiviteter som ska genomföras. Det förelagda dokumentet har deffinitivt inte de kvalitéerna! Därmed kommer det inte att kunna användas som plan och då är det i bästa fall en terapeutisk verksamhet att upprätta den.
Det är inte lätt att göra planer. Jag har bla. jobbat med militära planer för krigsförband och jag vet hur svårt det är att göra begripliga och genomförbara planer. Dessutom vet man att när de väl smäller så gäller de troligen inte längre. Trots detta är planer viktiga då de skapar en mental beredskap för vad som komma skall och man kan därigenom förbereda sig. I kommunplanens fall så ska den ju förhoppningsvis genomföras vilket inte gäller för krigsplaner vilket gör att den faktiskt är skarp redan från början. Därmed är det inte bara en mental förberedelse utan faktiskt ett mycket viktigt styrdokument.
Vad är då en plan?
Planer kan se ut på många sätt men genomgående så är de ett "...genomtänkt handlingsprogram för att nå ett visst mål."(NE).
Planen ska alltså beskriva, på ett förhoppningsvis klokt sätt, hur man tar sig från där man är nu och till en plats eller vanligare ett läge som man önskar befinnna sig i.
I modern militär planering pratar man om Målbild och Genomförandeidé dessa bildar tillsammans ett Beslut I Stort dvs chefens uppfattning om hur man i grova drag ska nå målet genom ett visst agerande. Utifrån dessa utverkas sedan order och i civilit språkbruk skulle det bli uppdrag och budgetar.
Det är genomförandeidén som är den aktiva delen i planen och den delas vanligen upp i skeden. I militärt språk talar man om inledningsvis, därefter, senare och slutligen. Detta känns kanske lite styltigt och därför funkar det lika bra med någon form av ordningstal eller liknande. Men det viktiga här är att man först gör något för att sen göra något annat. Det uppstår alltså en kronologi. I och med att man gör en kronologi så skapar man också en prioriteringsordning som ger möjlighet att ordna insatser i en viss ordning.
Om man inte i en plan skapar en kronologi så ska allt göras samtidigt vilket antingen leder till extrema kostnader eller att inget blir gjort alls eller kanske mer troligt att någon annan (dvs inte den som utfärdat planen) börjar styra processen och skapar en egen plan. Det senare kanske är önskvärt om man själv inte vet hur eller inte vill styra verksamheten men man kan då inte längre påverka flödet. Dvs man har kastat in handuken som ledare. När man sen vill ta tillbaka handduken får man antingen leva med det som någon annan planerat eller så måste man stoppa hela verksamheten för att själv skapa en annan plan. Det senare riskerar att skapa kaos i organisationen och troligen bli kostsamt. Det förstnämnda är att göra sig till gisslan där man tar ansvar för vad någon annan hittat på hur tokigt det än är.
Häromveckan hade jag förmånen att lyssna på Stig-Björn Ljunggren som pratade om ideologier och han tog upp ideologins tre delar:varat, börat och görat. Dvs hur det är, hur det borde vara och hur vi gör för att det ska bli som det borde. Det är görat som är planen.
Låt mig ta ett exempel på hur detta borde kunna formuleras och jag beskriver de tre delarna utifrån tre olika planeringsbegrepp (Klassisk planeringsmodell/Ljunggrenska uttrycket/Militär terminologi).
Analys/Varat/Orientering
Många människor är arbetslösa. Det beror på att efterfrågan på arbetsmarknaden inte motsvarar deras kompetenser och omställningen till nya kompetenser tar lång tid. Det finns indikationer på att utbudet av arbetskraft är större än efterfrågan totalt sett.Samhället ska trygga rätten till arbete (Se Regeringsformen 1. Kap §2 st 2).
Mål/Börat/Målbild
Alla ska ha arbete. Arbetsmarknaden ska präglas av i huvudsak högt kompetensinnehåll i arbetet för att därigenom kunna nå en hög ersättningsnivå. Detta ska vara uppnått senast 2015-12-31
Medel/Görat/Genomförandeidé
Först ska utbildningsinsatser skapas som motsvarar kompetensefterfrågan på den reguljära arbetsmarknaden (finns i huvudsak men ytterligare resurser kan behövas) . Därefter ska offentliga sk välfördsjobb skapas inom offentlig sektor för den som inte finner ett reguljärt arbete eller kompetensutveckling inom 6-12 månader. Slutligen ska en utredning initeras som på ett djupgående sätt ska studera arbetsmarknadens förväntade utveckling de närmaste 25-50 åren för att på så sätt visa på behov av kompetensutveckling och efterfrågestimmulerande insatser för att nå full sysselsättning. Vidare ska denna utredning beakta internationell utveckling och folkomflyttningar och föreslå åtgärder för att trots detta eller tack vare detta kunna bibehålla full sysselsättning över tid.
Finansieringen ska i första hand ske genom omdisponering av nu insatta medel för arbetsmarknadsåtgärder (inklusive kommunernas insatser för försörjningsstöd och andra insatser inom området) men om så behövs kommer jobbskatteavdraget att användas för finansieringen.
När man leverar ett sånt här underlag kan sedan hela organisationen börja rikta in sig på att detta kommer att ske. Ansvarig högsta chef inom området utformar utifrån detta uppdrag till organisationen. Sen blir det upp till underlydande enheter att bryta ner detta till uppdrag för deras verksamhet.
Som underlydande chef måste man sen använda en bedömningsmodel som ex. MMR (Mål, Metod, Resurs). Målet är givet. Metoderna kanske jag har eller så får jag utarbeta nya och vilka resurser behöver jag för att göra detta. Har jag både metoder och resurser så är det bara att köra. Saknar jag metoder eller resusrer måste jag anmäla uppåt så att högre chef tilldelar nya resurser eller ger tillåtelse att omdisponera resurser och utveckla nya metoder.
Nu var detta ett exempel från ett nationellt perspektiv kanske det är klokt att också ha ett lokalt exempel:
Analys/Varat/Orientering
Kommunens elever har betydligt sämre resultat i matematik i årskurs 9 än genomsnittet.
Trots hänsynstagande till socioekonomiska faktorer är resultatet sämre än snittet i riket.
Kommunen avsätter resurser till skolan som motsvarar eller överstiger snittet i riket.
Mål/Börat/Målbild
Kommunens grundskoleelever ska samma resultat som snittet i riket (hänsyn taget till socioekonomiska faktorer) eller bättre i matematik. Detta sa vara uppnåt senast till VT 2014.
Medel/Görat/Genomförandeidé
Omedelbart startas en särskild mattesatsning på högstadiet där särskilt lämpliga matematikpedagoger jobbar med att få upp resultaten i matematik.
Därefter fördjupad analys av eleverna i årskurs 7-9 med resultat under godkännt görs för att söka efter eventuella mönster.
Inventering och askultering genomförs hos samtliga matematiklärare i grundskolan för att utvärdera om det finns behov av kompletterande utbildning eller i värsta fall andra arbetsuppgifter.
Resurser motsvarande två heltidstjänster tillförs under 3 år övriga insatser tas inom förvaltningens egna resurser.
Terminsvis återrapporteras resultat eller förväntade resultat i matematik för elever i åk 7-9 samt motsvarande resultat på nationella prov där det är tillgängligt.
Så här skulle en kommunal plan inom området Utbildning se ut, naturligtvis är det inte bara en fråga utan varje område har sannolikt en mängd frågor.
Det kan också finnas områden där man inte gör bedömningen att det finns några problem att rätta till. Då är naturligtvis planen väldigt enkel. Fortsätt verksamheten enligt tidigare!
Det är inte alltid som det handlar om att starta nya verksamheter utan ibland kan problemet ligga utanför den egna kompetensen.
Om ex kommunen uppfattar att det är ett problem att vi är med i EU så kan man inte ändra på det i kommunen. Däremot finns det inget som säger att man inte kan försöka påverka i olika frågor.
Det finns alltså planer för egen verksamhet och planer för påverkan av andra att skapa förändring. Båda är viktiga men väldigt olika. När det handlar om att påverka andra är agerandet mer att skapa ett underlag för att det finns ett problem en analys mao.
Därefter skapa tryck att det är viktigt (mobilisering) och slutligen skapa situationer där man kan påverka den som faktiskt kan förändra och i ett sådant läge kan det ibland vara framgångsrikt att faktiskt presentera hur denne skulle kunna göra för att förändra dvs en plan för någon annan. Detta är inget nytt uta handlar om att uppvakta makthavare av olika sort.
Det är viktigt att klargöra vilka problem man äger själv och vilka man endast kan påverka andra. Om man blandar detta i en salig röra så blir det bara misslyckanden och kritik.
Därför är planer och planerande något helt annat än allmänna uppfattningar och löst tyckande. Jag hoppas att de som jobbar med kommunplanen förstår detta och justerar dokumenten annars ser jag framför mig en hyllvärmare i bästa fall men det riskerar att bli ett ok att släpa på som bara är föremål för kritik och frustration.
Om kommunplanen nu är ett viktigt dokument vill säga.
Det kan ju vara så att den bara formuleras för att ge sken av handlingskraft i vissa frågor men i själva verket så finns det en helt annan agenda där styrningen sker via direkt kommandostyrning från ledaren och nedåt.
Jag hoppas att det inte är detta som är sanningen, men den vaga formuleringen i utkastet till kommunplan undanröjer inte sådana funderingar.
Jag hade invändningen att detta är ingen plan då den inte talar om hur vi ska ta oss från A till B vilket är hela idéen med planer. Det var tydligt att det inte fanns någon större vilja att reflektera över detta utan ett dokument med politiska formuleringar var det man önskade.
Det är möjligt att det finns ett behov att göra en form av avsiktsförklaring i kommunfullmäktige men då ska man inte kalla det plan för planer är något mycket konkretare än så. En plan ska man kunna ta fram och använda som stöd för vilka aktiviteter som ska genomföras. Det förelagda dokumentet har deffinitivt inte de kvalitéerna! Därmed kommer det inte att kunna användas som plan och då är det i bästa fall en terapeutisk verksamhet att upprätta den.
Det är inte lätt att göra planer. Jag har bla. jobbat med militära planer för krigsförband och jag vet hur svårt det är att göra begripliga och genomförbara planer. Dessutom vet man att när de väl smäller så gäller de troligen inte längre. Trots detta är planer viktiga då de skapar en mental beredskap för vad som komma skall och man kan därigenom förbereda sig. I kommunplanens fall så ska den ju förhoppningsvis genomföras vilket inte gäller för krigsplaner vilket gör att den faktiskt är skarp redan från början. Därmed är det inte bara en mental förberedelse utan faktiskt ett mycket viktigt styrdokument.
Vad är då en plan?
Planer kan se ut på många sätt men genomgående så är de ett "...genomtänkt handlingsprogram för att nå ett visst mål."(NE).
Planen ska alltså beskriva, på ett förhoppningsvis klokt sätt, hur man tar sig från där man är nu och till en plats eller vanligare ett läge som man önskar befinnna sig i.
I modern militär planering pratar man om Målbild och Genomförandeidé dessa bildar tillsammans ett Beslut I Stort dvs chefens uppfattning om hur man i grova drag ska nå målet genom ett visst agerande. Utifrån dessa utverkas sedan order och i civilit språkbruk skulle det bli uppdrag och budgetar.
Det är genomförandeidén som är den aktiva delen i planen och den delas vanligen upp i skeden. I militärt språk talar man om inledningsvis, därefter, senare och slutligen. Detta känns kanske lite styltigt och därför funkar det lika bra med någon form av ordningstal eller liknande. Men det viktiga här är att man först gör något för att sen göra något annat. Det uppstår alltså en kronologi. I och med att man gör en kronologi så skapar man också en prioriteringsordning som ger möjlighet att ordna insatser i en viss ordning.
Om man inte i en plan skapar en kronologi så ska allt göras samtidigt vilket antingen leder till extrema kostnader eller att inget blir gjort alls eller kanske mer troligt att någon annan (dvs inte den som utfärdat planen) börjar styra processen och skapar en egen plan. Det senare kanske är önskvärt om man själv inte vet hur eller inte vill styra verksamheten men man kan då inte längre påverka flödet. Dvs man har kastat in handuken som ledare. När man sen vill ta tillbaka handduken får man antingen leva med det som någon annan planerat eller så måste man stoppa hela verksamheten för att själv skapa en annan plan. Det senare riskerar att skapa kaos i organisationen och troligen bli kostsamt. Det förstnämnda är att göra sig till gisslan där man tar ansvar för vad någon annan hittat på hur tokigt det än är.
Häromveckan hade jag förmånen att lyssna på Stig-Björn Ljunggren som pratade om ideologier och han tog upp ideologins tre delar:varat, börat och görat. Dvs hur det är, hur det borde vara och hur vi gör för att det ska bli som det borde. Det är görat som är planen.
Låt mig ta ett exempel på hur detta borde kunna formuleras och jag beskriver de tre delarna utifrån tre olika planeringsbegrepp (Klassisk planeringsmodell/Ljunggrenska uttrycket/Militär terminologi).
Analys/Varat/Orientering
Många människor är arbetslösa. Det beror på att efterfrågan på arbetsmarknaden inte motsvarar deras kompetenser och omställningen till nya kompetenser tar lång tid. Det finns indikationer på att utbudet av arbetskraft är större än efterfrågan totalt sett.Samhället ska trygga rätten till arbete (Se Regeringsformen 1. Kap §2 st 2).
Mål/Börat/Målbild
Alla ska ha arbete. Arbetsmarknaden ska präglas av i huvudsak högt kompetensinnehåll i arbetet för att därigenom kunna nå en hög ersättningsnivå. Detta ska vara uppnått senast 2015-12-31
Medel/Görat/Genomförandeidé
Först ska utbildningsinsatser skapas som motsvarar kompetensefterfrågan på den reguljära arbetsmarknaden (finns i huvudsak men ytterligare resurser kan behövas) . Därefter ska offentliga sk välfördsjobb skapas inom offentlig sektor för den som inte finner ett reguljärt arbete eller kompetensutveckling inom 6-12 månader. Slutligen ska en utredning initeras som på ett djupgående sätt ska studera arbetsmarknadens förväntade utveckling de närmaste 25-50 åren för att på så sätt visa på behov av kompetensutveckling och efterfrågestimmulerande insatser för att nå full sysselsättning. Vidare ska denna utredning beakta internationell utveckling och folkomflyttningar och föreslå åtgärder för att trots detta eller tack vare detta kunna bibehålla full sysselsättning över tid.
Finansieringen ska i första hand ske genom omdisponering av nu insatta medel för arbetsmarknadsåtgärder (inklusive kommunernas insatser för försörjningsstöd och andra insatser inom området) men om så behövs kommer jobbskatteavdraget att användas för finansieringen.
När man leverar ett sånt här underlag kan sedan hela organisationen börja rikta in sig på att detta kommer att ske. Ansvarig högsta chef inom området utformar utifrån detta uppdrag till organisationen. Sen blir det upp till underlydande enheter att bryta ner detta till uppdrag för deras verksamhet.
Som underlydande chef måste man sen använda en bedömningsmodel som ex. MMR (Mål, Metod, Resurs). Målet är givet. Metoderna kanske jag har eller så får jag utarbeta nya och vilka resurser behöver jag för att göra detta. Har jag både metoder och resurser så är det bara att köra. Saknar jag metoder eller resusrer måste jag anmäla uppåt så att högre chef tilldelar nya resurser eller ger tillåtelse att omdisponera resurser och utveckla nya metoder.
Nu var detta ett exempel från ett nationellt perspektiv kanske det är klokt att också ha ett lokalt exempel:
Analys/Varat/Orientering
Kommunens elever har betydligt sämre resultat i matematik i årskurs 9 än genomsnittet.
Trots hänsynstagande till socioekonomiska faktorer är resultatet sämre än snittet i riket.
Kommunen avsätter resurser till skolan som motsvarar eller överstiger snittet i riket.
Mål/Börat/Målbild
Kommunens grundskoleelever ska samma resultat som snittet i riket (hänsyn taget till socioekonomiska faktorer) eller bättre i matematik. Detta sa vara uppnåt senast till VT 2014.
Medel/Görat/Genomförandeidé
Omedelbart startas en särskild mattesatsning på högstadiet där särskilt lämpliga matematikpedagoger jobbar med att få upp resultaten i matematik.
Därefter fördjupad analys av eleverna i årskurs 7-9 med resultat under godkännt görs för att söka efter eventuella mönster.
Inventering och askultering genomförs hos samtliga matematiklärare i grundskolan för att utvärdera om det finns behov av kompletterande utbildning eller i värsta fall andra arbetsuppgifter.
Resurser motsvarande två heltidstjänster tillförs under 3 år övriga insatser tas inom förvaltningens egna resurser.
Terminsvis återrapporteras resultat eller förväntade resultat i matematik för elever i åk 7-9 samt motsvarande resultat på nationella prov där det är tillgängligt.
Så här skulle en kommunal plan inom området Utbildning se ut, naturligtvis är det inte bara en fråga utan varje område har sannolikt en mängd frågor.
Det kan också finnas områden där man inte gör bedömningen att det finns några problem att rätta till. Då är naturligtvis planen väldigt enkel. Fortsätt verksamheten enligt tidigare!
Det är inte alltid som det handlar om att starta nya verksamheter utan ibland kan problemet ligga utanför den egna kompetensen.
Om ex kommunen uppfattar att det är ett problem att vi är med i EU så kan man inte ändra på det i kommunen. Däremot finns det inget som säger att man inte kan försöka påverka i olika frågor.
Det finns alltså planer för egen verksamhet och planer för påverkan av andra att skapa förändring. Båda är viktiga men väldigt olika. När det handlar om att påverka andra är agerandet mer att skapa ett underlag för att det finns ett problem en analys mao.
Därefter skapa tryck att det är viktigt (mobilisering) och slutligen skapa situationer där man kan påverka den som faktiskt kan förändra och i ett sådant läge kan det ibland vara framgångsrikt att faktiskt presentera hur denne skulle kunna göra för att förändra dvs en plan för någon annan. Detta är inget nytt uta handlar om att uppvakta makthavare av olika sort.
Det är viktigt att klargöra vilka problem man äger själv och vilka man endast kan påverka andra. Om man blandar detta i en salig röra så blir det bara misslyckanden och kritik.
Därför är planer och planerande något helt annat än allmänna uppfattningar och löst tyckande. Jag hoppas att de som jobbar med kommunplanen förstår detta och justerar dokumenten annars ser jag framför mig en hyllvärmare i bästa fall men det riskerar att bli ett ok att släpa på som bara är föremål för kritik och frustration.
Om kommunplanen nu är ett viktigt dokument vill säga.
Det kan ju vara så att den bara formuleras för att ge sken av handlingskraft i vissa frågor men i själva verket så finns det en helt annan agenda där styrningen sker via direkt kommandostyrning från ledaren och nedåt.
Jag hoppas att det inte är detta som är sanningen, men den vaga formuleringen i utkastet till kommunplan undanröjer inte sådana funderingar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)