Det finns tillfällen då samhällets vanliga resurser inte räcker till. Det kan vara vid omfattande skogsbränder, översvämningar eller svåra eftersöka av försvunna personer. Detta har varit en uppgift som Hemvärnet under en längre tid har använts för och det kan säkert kännas bra för de flesta att veta att när det blir problem så dyker det upp ett antal uniformsklädda män (och ibland kvinnor) som verkar veta vad de gör och har lätt att ta order och är utrustade för att vara ute i skog och mark.
Det finns dock en del problem med denna lösning;
-Det är helt frivilligt för Hemvärnssoldaten att delta, det innebär att man aldrig vet hur många som kommer. Den som är med i Hemvärnet har skrivit på ett avtal om att vara med och öva och med plikt delta i händelse av beredskap för att skydda landet genom väpnad strid. Att släcka skogsbränder eller mota översvämningar finns inte omnämnt i det avtal man skrivit på för. Rimligen skall man inte förväntas göra något som man inte gått med för.
-Man har ingen laglig rätt att vara ledig från jobbet för den här typen av insatser.
-Många Hemvärnssoldater som gör denna typ av insats förlorar ekonomiskt på det då ersättningen är ganska låg.
-Hemvärnet utbildas inte för dessa insatser utan löser det utifrån sunt förnuft vilket ofta räcker långt men vad händer om det går fel pga att man inte hade tillräcklig utbildning?
-Det är bara personer som fullgjort värnplikt som har möjlighet att hjälpa till vid kriser vilket inte egentligen har något med varandra att göra. Exempelvis stängs stora grupper av invandrare ute från möjligheten att hjälpa till vid kriser i samhället.
Runt om i landet har det börjat formerats Frivilliga Resurs Grupper (FRG) som har i uppgift att stödja samhället vid kris. Detta är en utmärkt lösning då det öppnar upp för fler och uppgiften är tydlig. Det är som jag ser det också bra att skilja på mindre kriser (sådana som uppstår varje år kanske flera gånger) och stora kriser när samhället står inför systemkollaps.
I det senare fallet är det rimligt att dra i stora nödbromsen och kalla in allt vi har men vid mindre kriser är det bättre att använda frivilliga resurser som för tillfället finns tillgängliga.
Det finns som jag ser det inga problem med att den som har ett Hemvärnsavtal också kan ingå i FRG. Det är mycket enkelt, till dess att beredskap är beordrad kan Hemvärnssoldaten delta i vad den vill men när beredskap eller larm är utlöst så är det Hemvärnsavtalet som gäller.
En sådan lösning skulle innebära att det blir enklare att välja hur man kan delta.Jag vill medverka i landets väpnade försvar men jag har inte tid att vara ute på eftersök eller liknande så jag väljer Hemvärnet.
Jag vill både vara med i det väpnade försvaret och har möjlighet att delta vid mindre kriser i fred så jag väljer Hemvärnet och FRG.
Jag vill eller kan inte delta i det väpnade försvaret men jag kan och vill hjälpa till vill vid kriser i samhället så jag är med i FRG.
Det har under en längre tid infunnit sig en form av konkurrensförhållande mellan Försvarsmakten och FRG då Försvarsmakten är rädd för att Hemvärnets(därmed möjligen också en del av hela Försvarsmaktens) legitimitet skulle försvinna om FRG växte sig större. Detta är en olycklig utveckling och det finns all anledning att samhället klargör att det inte handlar om antingen eller utan både och. Däremot skall man använda rätt organisation för rätt uppgift.
Därför tycker jag:
Att FRG tar över Hemvärnets roll vid stöd till samhället i kriser där samhällets vanliga resurser inte räcker till.
Att möjlighet till partiell beredskap införs för att kunna möjliggöra användande av vissa enheter eller viss utrustning från Hemvärnet men då endast vid mycket svåra kriser och genom särskilda beslut på hög nivå (ex. länsstyrelse)
onsdag 22 april 2009
En annan väg för skolan
Skolan är populär att peta i och borgerliga politiker brukar vilja öka skillnaderna melan de som är duktiga och de som inte är fullt lika duktiga, få fler privata skolor, införa mer ordning och reda, större fokus på betyg och öka klyftan mellan teoretiker och praktiker.
Vi har sett det förr och vi ser det nu igen. Det finns inslag i den borgerliga politiken som jag ändå kan känna en viss sympati för och det är de delar som handlar om ökad centralisering av skolan. Jag tror att det svenska skolsytemet skulle må bra av att likriktas och det kräver med nödvändighet ökad centralisering. Sen kan man ju fråga sig på vilket sätt mer privta skolor skulle öka likriktningen den leder snarare till ökad diversifiering och större svårigheter att flytta från en skola till en annan.
Jag vill ge mig på några idéer om skolan som jag tror kan förtjäna lite eftertanke.
Betyg
Det finns mycket som talar för att betyg inte egntligen är något bra för lärandet men det är väldigt starkt etablerat som incitament och värdemätare så låt oss säga att vi ändå ska ha betyg. Jag tycker att det kan vara aktuellt från årskurs 7 då det blir en startsträcka inför årskurs 9 då det används som urvalsinstrument till gymnasiet.
Det nuvarande och kommande systemet med betyg är i min uppfattning kass, vad då icke godkänd eller ännu icke godkänd och inte blir det mycket bättre med ett F. Utbildning är inte digital utan i allra högsta grad analog man lär sig mer eller mindre och är det då helt ointressant om man lärt sig något om man inte nådde upp till godkännt? Det är ju en viss skillnad om man nästan klarade godkännt eller om man inte kan något alls, åtminstone när man skall sätta in insatser för att rätta till kunskapsbristerna.
Ett bättre system skulle vara en 100 gradig skala där man kan få betyg från 0-100 där 0 skulle ersätta det som idag kallas saknar betygsunderlag eller S. 100 är analogt då ett toppbetyg där man kan allt som man rimligen ska kunna kunna när man läst kursen/ämnet. 50 bör vara den gräns som kan användas som avskiljare om vi behöver det för att avgöra om man har tillräckliga kunskaper eller inte. Rent principiellt borde det vara tillräckligt om man har mer rätt än fel.
Denna typ av betygsystem skulle minska snacket om G+ eller VG- och alla andra konstiga resonemang som finns. Med en flytande skala med många steg blir det inte speciellt intressant att ha betyg 70 eller 75 och har heller inte så stor betydelse men kan ändå visa på att den ena personen har mer kunskaper än den andra. Dessutom är det väldigt enkelt att räkna ut snittbetyg utan att behöva gå vägen över omräkningssystem som idag. Detta betygsystem finns redan idag i vissa arabiska länder, smart tycker jag.
Friskolor
Gör det lätt. Skolan är en gemensam angelägenhet och inte något som stora företag ska tjäna pengar på. Förbjud privata skolor som vill ha skattefinansiering. Det blev inte som alla förespråkare sa att vi skulle få föräldra- och personalkooperativ. Istället fick vi en handfull stora koncerner som bedriver skola för att öka sina ägares förmögenheter. Dags att våga stå för att skattepengarna ska användas till utbildning och inte till vinst i private equity företag.
Huvudmannaskapet
Jag tycker inte skolor ska drivas av kommuner som måste välja mellan satsningar inom äldreomsorg eller skola. De lokala förutsättningarna kan variera och det är inte rimligt att man ska gå i en sämre skola bara för att man har många i behov av äldreomsorg i den kommun man bor.
Förstatliga skolan men ha lokala styrelser som kan bidra till att göra så bra lösningar som möjligt på den skola där man verkar. Det skulle innebära en rättvisare skola över landet och en möjlighet att göra tydliga nationella satsningar inom skolan som inte innebär lokala ekonomiska problem. Barnen har inte valt var deras föräldrar ha bosatt sig låt de få den bästa skola vi kan ge dem oavsett var i landet de bor. Detta ska naturligtvis inte sammanblandas med att vi ska ha en ineffektiv utbildningsverksamhet med små byskolor som kostar stora summor pengar som tas från barn som går i stan
Läromedel
Det är för mig en gåta att det inte finns någon styrning över de läromedel som används i skolans olika kurser. Även om man har kursmål och kompetenta lärare borde det vara rimligt att ha någon form av standardiserade läromedel. Jag tycker att det borde vara rimligt att om man läser Samhällskunskap A så är det samma läromedel i hela Sverige sedan ska det naturligtvis vara möjligt och uppmuntrat att läraren fyller på med material och utvikningar utanför läromedlet. Men med standardiserade läromedel skulle det vara möjligt att utveckla stödmaterial som alla ka använda. Priset borde bli lägre då det handlar om stora upphandlingar och innehållet i läromedlen lämnas inte ut till läromedelsförlagens och lärarnas godtycke. Dessutom underlättar det ju byte mellan skolor.
Utbildningsmiljön
Hur kommer det sig att vi inte har en standard för vilka pedagogiska hjälpmedel som ska finnas i skolan. Vad är det för idé med att höja datormognaden hos lärare och elever oim de inte kan använda datorerna i skolan? Rimligtvis borde varje lärosal vara utrustad med ex. en datorprojektor och kanske borde varje gymnasieelev ha en bärbar dator. Det har man i vissa skolor men inte i andra, hur kommer det sig?
Gymnasiet
Jag tycker det borde finnas två studieförberedande program och ett antal yrkesförberedande program.
De studieförberedande skulle ha antingen naturvetenskaplig inriktning eller samhällsvetenskaplig inriktning. I dessa program kan man sedan har någon valbar del som gör att du kan rikta in dig lite ytterligare för att få fördjupa dig i sådant som intresserar dig mer. ex språk, musik, teknik, ekonomi, biologi, kemi, idrott eller bild.
De yrkesinriktade programmen ska naturligtvis ge så mycket teoretisk kompetens att man klarar att följa med inom utvecklingen inom sitt yrkesområde och det innebär att man måste nå en nivå som gör att man ska kunna fortsätta att studera efter gymnasiet på ex. yrkeshögskola och vissa mindre "tunga" akademiska högskoleutbildningar. Detta är inte någon stor förändring mot idag men ändå en tydlig markering att det inte är fråga om att yrklesförberedande utbildningar ska vara utan teoretisk grund. Längden på utbildnigarna ska vara samma som idag dvs tre år.
De yrkesförberedande programmen ska dimensioneras efter förväntad efterfrågan där referensgrupper tillsammans med näringsliv och arbetsförmedlingen kan vara ett sätt att dimensionera rätt.
Vi har sett det förr och vi ser det nu igen. Det finns inslag i den borgerliga politiken som jag ändå kan känna en viss sympati för och det är de delar som handlar om ökad centralisering av skolan. Jag tror att det svenska skolsytemet skulle må bra av att likriktas och det kräver med nödvändighet ökad centralisering. Sen kan man ju fråga sig på vilket sätt mer privta skolor skulle öka likriktningen den leder snarare till ökad diversifiering och större svårigheter att flytta från en skola till en annan.
Jag vill ge mig på några idéer om skolan som jag tror kan förtjäna lite eftertanke.
Betyg
Det finns mycket som talar för att betyg inte egntligen är något bra för lärandet men det är väldigt starkt etablerat som incitament och värdemätare så låt oss säga att vi ändå ska ha betyg. Jag tycker att det kan vara aktuellt från årskurs 7 då det blir en startsträcka inför årskurs 9 då det används som urvalsinstrument till gymnasiet.
Det nuvarande och kommande systemet med betyg är i min uppfattning kass, vad då icke godkänd eller ännu icke godkänd och inte blir det mycket bättre med ett F. Utbildning är inte digital utan i allra högsta grad analog man lär sig mer eller mindre och är det då helt ointressant om man lärt sig något om man inte nådde upp till godkännt? Det är ju en viss skillnad om man nästan klarade godkännt eller om man inte kan något alls, åtminstone när man skall sätta in insatser för att rätta till kunskapsbristerna.
Ett bättre system skulle vara en 100 gradig skala där man kan få betyg från 0-100 där 0 skulle ersätta det som idag kallas saknar betygsunderlag eller S. 100 är analogt då ett toppbetyg där man kan allt som man rimligen ska kunna kunna när man läst kursen/ämnet. 50 bör vara den gräns som kan användas som avskiljare om vi behöver det för att avgöra om man har tillräckliga kunskaper eller inte. Rent principiellt borde det vara tillräckligt om man har mer rätt än fel.
Denna typ av betygsystem skulle minska snacket om G+ eller VG- och alla andra konstiga resonemang som finns. Med en flytande skala med många steg blir det inte speciellt intressant att ha betyg 70 eller 75 och har heller inte så stor betydelse men kan ändå visa på att den ena personen har mer kunskaper än den andra. Dessutom är det väldigt enkelt att räkna ut snittbetyg utan att behöva gå vägen över omräkningssystem som idag. Detta betygsystem finns redan idag i vissa arabiska länder, smart tycker jag.
Friskolor
Gör det lätt. Skolan är en gemensam angelägenhet och inte något som stora företag ska tjäna pengar på. Förbjud privata skolor som vill ha skattefinansiering. Det blev inte som alla förespråkare sa att vi skulle få föräldra- och personalkooperativ. Istället fick vi en handfull stora koncerner som bedriver skola för att öka sina ägares förmögenheter. Dags att våga stå för att skattepengarna ska användas till utbildning och inte till vinst i private equity företag.
Huvudmannaskapet
Jag tycker inte skolor ska drivas av kommuner som måste välja mellan satsningar inom äldreomsorg eller skola. De lokala förutsättningarna kan variera och det är inte rimligt att man ska gå i en sämre skola bara för att man har många i behov av äldreomsorg i den kommun man bor.
Förstatliga skolan men ha lokala styrelser som kan bidra till att göra så bra lösningar som möjligt på den skola där man verkar. Det skulle innebära en rättvisare skola över landet och en möjlighet att göra tydliga nationella satsningar inom skolan som inte innebär lokala ekonomiska problem. Barnen har inte valt var deras föräldrar ha bosatt sig låt de få den bästa skola vi kan ge dem oavsett var i landet de bor. Detta ska naturligtvis inte sammanblandas med att vi ska ha en ineffektiv utbildningsverksamhet med små byskolor som kostar stora summor pengar som tas från barn som går i stan
Läromedel
Det är för mig en gåta att det inte finns någon styrning över de läromedel som används i skolans olika kurser. Även om man har kursmål och kompetenta lärare borde det vara rimligt att ha någon form av standardiserade läromedel. Jag tycker att det borde vara rimligt att om man läser Samhällskunskap A så är det samma läromedel i hela Sverige sedan ska det naturligtvis vara möjligt och uppmuntrat att läraren fyller på med material och utvikningar utanför läromedlet. Men med standardiserade läromedel skulle det vara möjligt att utveckla stödmaterial som alla ka använda. Priset borde bli lägre då det handlar om stora upphandlingar och innehållet i läromedlen lämnas inte ut till läromedelsförlagens och lärarnas godtycke. Dessutom underlättar det ju byte mellan skolor.
Utbildningsmiljön
Hur kommer det sig att vi inte har en standard för vilka pedagogiska hjälpmedel som ska finnas i skolan. Vad är det för idé med att höja datormognaden hos lärare och elever oim de inte kan använda datorerna i skolan? Rimligtvis borde varje lärosal vara utrustad med ex. en datorprojektor och kanske borde varje gymnasieelev ha en bärbar dator. Det har man i vissa skolor men inte i andra, hur kommer det sig?
Gymnasiet
Jag tycker det borde finnas två studieförberedande program och ett antal yrkesförberedande program.
De studieförberedande skulle ha antingen naturvetenskaplig inriktning eller samhällsvetenskaplig inriktning. I dessa program kan man sedan har någon valbar del som gör att du kan rikta in dig lite ytterligare för att få fördjupa dig i sådant som intresserar dig mer. ex språk, musik, teknik, ekonomi, biologi, kemi, idrott eller bild.
De yrkesinriktade programmen ska naturligtvis ge så mycket teoretisk kompetens att man klarar att följa med inom utvecklingen inom sitt yrkesområde och det innebär att man måste nå en nivå som gör att man ska kunna fortsätta att studera efter gymnasiet på ex. yrkeshögskola och vissa mindre "tunga" akademiska högskoleutbildningar. Detta är inte någon stor förändring mot idag men ändå en tydlig markering att det inte är fråga om att yrklesförberedande utbildningar ska vara utan teoretisk grund. Längden på utbildnigarna ska vara samma som idag dvs tre år.
De yrkesförberedande programmen ska dimensioneras efter förväntad efterfrågan där referensgrupper tillsammans med näringsliv och arbetsförmedlingen kan vara ett sätt att dimensionera rätt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)