Skolan är populär att peta i och borgerliga politiker brukar vilja öka skillnaderna melan de som är duktiga och de som inte är fullt lika duktiga, få fler privata skolor, införa mer ordning och reda, större fokus på betyg och öka klyftan mellan teoretiker och praktiker.
Vi har sett det förr och vi ser det nu igen. Det finns inslag i den borgerliga politiken som jag ändå kan känna en viss sympati för och det är de delar som handlar om ökad centralisering av skolan. Jag tror att det svenska skolsytemet skulle må bra av att likriktas och det kräver med nödvändighet ökad centralisering. Sen kan man ju fråga sig på vilket sätt mer privta skolor skulle öka likriktningen den leder snarare till ökad diversifiering och större svårigheter att flytta från en skola till en annan.
Jag vill ge mig på några idéer om skolan som jag tror kan förtjäna lite eftertanke.
Betyg
Det finns mycket som talar för att betyg inte egntligen är något bra för lärandet men det är väldigt starkt etablerat som incitament och värdemätare så låt oss säga att vi ändå ska ha betyg. Jag tycker att det kan vara aktuellt från årskurs 7 då det blir en startsträcka inför årskurs 9 då det används som urvalsinstrument till gymnasiet.
Det nuvarande och kommande systemet med betyg är i min uppfattning kass, vad då icke godkänd eller ännu icke godkänd och inte blir det mycket bättre med ett F. Utbildning är inte digital utan i allra högsta grad analog man lär sig mer eller mindre och är det då helt ointressant om man lärt sig något om man inte nådde upp till godkännt? Det är ju en viss skillnad om man nästan klarade godkännt eller om man inte kan något alls, åtminstone när man skall sätta in insatser för att rätta till kunskapsbristerna.
Ett bättre system skulle vara en 100 gradig skala där man kan få betyg från 0-100 där 0 skulle ersätta det som idag kallas saknar betygsunderlag eller S. 100 är analogt då ett toppbetyg där man kan allt som man rimligen ska kunna kunna när man läst kursen/ämnet. 50 bör vara den gräns som kan användas som avskiljare om vi behöver det för att avgöra om man har tillräckliga kunskaper eller inte. Rent principiellt borde det vara tillräckligt om man har mer rätt än fel.
Denna typ av betygsystem skulle minska snacket om G+ eller VG- och alla andra konstiga resonemang som finns. Med en flytande skala med många steg blir det inte speciellt intressant att ha betyg 70 eller 75 och har heller inte så stor betydelse men kan ändå visa på att den ena personen har mer kunskaper än den andra. Dessutom är det väldigt enkelt att räkna ut snittbetyg utan att behöva gå vägen över omräkningssystem som idag. Detta betygsystem finns redan idag i vissa arabiska länder, smart tycker jag.
Friskolor
Gör det lätt. Skolan är en gemensam angelägenhet och inte något som stora företag ska tjäna pengar på. Förbjud privata skolor som vill ha skattefinansiering. Det blev inte som alla förespråkare sa att vi skulle få föräldra- och personalkooperativ. Istället fick vi en handfull stora koncerner som bedriver skola för att öka sina ägares förmögenheter. Dags att våga stå för att skattepengarna ska användas till utbildning och inte till vinst i private equity företag.
Huvudmannaskapet
Jag tycker inte skolor ska drivas av kommuner som måste välja mellan satsningar inom äldreomsorg eller skola. De lokala förutsättningarna kan variera och det är inte rimligt att man ska gå i en sämre skola bara för att man har många i behov av äldreomsorg i den kommun man bor.
Förstatliga skolan men ha lokala styrelser som kan bidra till att göra så bra lösningar som möjligt på den skola där man verkar. Det skulle innebära en rättvisare skola över landet och en möjlighet att göra tydliga nationella satsningar inom skolan som inte innebär lokala ekonomiska problem. Barnen har inte valt var deras föräldrar ha bosatt sig låt de få den bästa skola vi kan ge dem oavsett var i landet de bor. Detta ska naturligtvis inte sammanblandas med att vi ska ha en ineffektiv utbildningsverksamhet med små byskolor som kostar stora summor pengar som tas från barn som går i stan
Läromedel
Det är för mig en gåta att det inte finns någon styrning över de läromedel som används i skolans olika kurser. Även om man har kursmål och kompetenta lärare borde det vara rimligt att ha någon form av standardiserade läromedel. Jag tycker att det borde vara rimligt att om man läser Samhällskunskap A så är det samma läromedel i hela Sverige sedan ska det naturligtvis vara möjligt och uppmuntrat att läraren fyller på med material och utvikningar utanför läromedlet. Men med standardiserade läromedel skulle det vara möjligt att utveckla stödmaterial som alla ka använda. Priset borde bli lägre då det handlar om stora upphandlingar och innehållet i läromedlen lämnas inte ut till läromedelsförlagens och lärarnas godtycke. Dessutom underlättar det ju byte mellan skolor.
Utbildningsmiljön
Hur kommer det sig att vi inte har en standard för vilka pedagogiska hjälpmedel som ska finnas i skolan. Vad är det för idé med att höja datormognaden hos lärare och elever oim de inte kan använda datorerna i skolan? Rimligtvis borde varje lärosal vara utrustad med ex. en datorprojektor och kanske borde varje gymnasieelev ha en bärbar dator. Det har man i vissa skolor men inte i andra, hur kommer det sig?
Gymnasiet
Jag tycker det borde finnas två studieförberedande program och ett antal yrkesförberedande program.
De studieförberedande skulle ha antingen naturvetenskaplig inriktning eller samhällsvetenskaplig inriktning. I dessa program kan man sedan har någon valbar del som gör att du kan rikta in dig lite ytterligare för att få fördjupa dig i sådant som intresserar dig mer. ex språk, musik, teknik, ekonomi, biologi, kemi, idrott eller bild.
De yrkesinriktade programmen ska naturligtvis ge så mycket teoretisk kompetens att man klarar att följa med inom utvecklingen inom sitt yrkesområde och det innebär att man måste nå en nivå som gör att man ska kunna fortsätta att studera efter gymnasiet på ex. yrkeshögskola och vissa mindre "tunga" akademiska högskoleutbildningar. Detta är inte någon stor förändring mot idag men ändå en tydlig markering att det inte är fråga om att yrklesförberedande utbildningar ska vara utan teoretisk grund. Längden på utbildnigarna ska vara samma som idag dvs tre år.
De yrkesförberedande programmen ska dimensioneras efter förväntad efterfrågan där referensgrupper tillsammans med näringsliv och arbetsförmedlingen kan vara ett sätt att dimensionera rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar