Jag är 43 år och rimligen har jag levt ungefär halva mitt liv. Mycket har hänt under min livstid och på många sätt är det mycket bättre nu än när jag föddes men det är långt ifrån bra.
Materiellt har jag och de flesta svenskar det betydligt bättre nu än på mitten av 60-talet. Men tryggheten är mindre, den sociala oron större och risken för försämrade levnadsvillkor ökande dels genom miljöpåverkan men också genom kraftiga förändringar i världsekonomin.
Fortfarande svälter miljontals människor. Krigen är inte färre och interna väpnade konflikter vanligare och dessutom har vi fått global terrorism. Råvaror håller på att ta slut och vi förstör vår miljö i en allt snabbare takt. Befolkningen ökar ohämmat och klyftorna mellan de rika och fattiga ökar.
Jag drivs av önskan att skapa en bättre värld med högre trygghet, rättvisare fördelning och ett samhälle i harmoni med naturen. Jag skulle gärna vilja se en utveckling i den riktningen under min livstid och då måste det ske något nu och det ganska ordentligt också.
Jag är inte odödlig så jag kan inte vänta i det oändliga och dessutom har jag ingen religös tro så något paradis eller annat efterliv tror jag inte väntar. Möjligen är det det senare som gör att det görs så lite. Eftersom 95% av världens befolkning är troende så kanske de inte tycker att det är något större problem att inget händer för det blir bättre sedan efter detta liv.
Tänk vad spännande det skulle vara om världen samlades för att försöka få ordning på miljön, hungern, krigen, arbetslösheten och orättvisorna.
Jag tror på människans förmåga och jag tror faktiskt att det går att skapa ett paradis i detta liv om vi bara anstränger oss.
Vad tror du - är du med eller mot?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar