Folkpartiet prioriterar livstestamente framför vård

Folkpartiet vill att samhället ska ta ansvar för Livstestamenten samtidigt så vill man att primärvården ska tillåtas privatiseras. En något märklig prioritering kan tyckas.

Så långt har den ideologiska dogmatismen gått i Folkpartiet att man medverkar till att sälja ut välfärden trots att man samtidigt vill att samhället ska ta ansvar för den enskildes privata önskemål. Tomas af Bjur argumenterar för Livstestamenten i en debattartikel i Katrinholms Kuriren.

Samtidigt så finns det privata organisationer som faktiskt redan erbjuder en tjänst som inte är långt ifrån det Folkpartiet vill att skattepengar ska fianansiera. FONUS erbjuder idag att man kan lagra sitt Vita Arkiv hos dem för att det ska aktualiseras när man avlider. I det Vita Arkivet kan man idag ange önskemål kring sin begravning och önskemål kring organdonation.

Det skulle naturligtvis vara enkelt för FONUS att utöka det Vita Arkivet med information om vem man vill ska företräda sig om man är ur stånd att företräda sig själv och hur man vill att vården ska organiseras mm. allt i enlighet med Folkpartiets intentioner.

Om man ville så skulle kommunens Överförmyndare kunna få tillgång till denna information i den händelse man hamnar i en situation där man inte längre är i stånd att företräda sig själv. Överförmyndaren blir i alla fall oftast inblandad i dessa situationer då det juridiskt ofta behövs en god man när man inte längre kan företräda sig själv. Det vore en enkel sak att i rutinen inför begäran om förordnande av god man kolla av med FONUS eller möjligen någon annan organisation som erbjuder denna tjänst.

Poängen med detta är att dena form at privat arkiv är en angelägenhet för individen som den får betala för om den har så tydliga önskemål om sin omvårdnad efter det att den inte längre själv kan företräda sig.

Det blir lite märkligt när Folkpartiet vill att samhället ska sköta privata arkiv och privata organisationer ska sköta den allmänna vården. Någonstans har liberalismen spårat ur eller är det just det att det folkrörelseägda FONUS som kommit på det fiffiga systemet med arkivering av personers önskan kring livets avslut?