I en del kommuner och landsting har vi under mandatperioden sett att en och annan politiker lämnar sitt parti och stödjer motståndarna. Ibland har det fått till följd att man fått ändrade majoriteter. Det här kan inte vara en utveckling som är rimlg utifrån ett demokratiskt medborgarperspektiv.
Förutom att man verkligen kan fundera över de valdas värderingar om man kan hoppa från moderat till socialdemokrat eller från vänsterpartiet till moderaterna eller någon annan ideologiskt halsbrytande förändring av partisympati så finns det ju rent demokratiska problem.
När jag går och röstar i allmänna val så väljer jag först och främst vilket parti som jag tycker bäst står för det jag tror är bäst för samhället. Numer kryssar jag också någon av kandidaterna som jag tycker ska uppmärksammas. Men jag vill vara väldigt tydlig med att jag tycker inte att kandidaten är viktigare än partiet, det är ju vanligtvis partiets uppfattning som jag som väljare kan få information om. Trots att jag är partipolitiskt aktiv så vet jag faktiskt inte vad var och en av kandidaterna har för personilg uppfattning i olika frågor och jag tycker inte egentligen det är jätteviktigt så länge som de företräder den politik som partiet företräder.
Jag tror faktiskt att vanliga väljare resonerar på ungefär samma sätt även om de kanske inte dagligdags funderar över sitt val. Jag tycker tex att Anders Borg verkar vara en skicklig politiker men jag skulle aldrig rösta på honom så länge han står på moderaternas lista för hans förmåga används ju till att driva en dålig politik.
Nu känner jag inte Anders Borg men troligen så tycker han att moderaternas politik är bra politik så därför är han som person inget bra val heller även om han uttrycker sig väl.
Nu vet jag att det finns folk som röstar utifrån helt befängda kriterier som ex. vad politikern har för yrke, hur de ser ut eller om de tillhör någon minoritetsgrupp i samhället men det är få som resonerar så, tack och lov. För hur skulle det se ut om alla började rösta efter hur folk såg ut? Vi skulle riskera att få en riksdag befolkad av fotomodeller och filmstjärnor eller kommunfullmäktige som bara hade snygga människor och jag är övertygad att det vore inte en bra utgångspunkt för att skapa ett bättre samhälle för alla även om det kanske ibland skulle göra sig bättre i media...
Om man nu som politisk kandidat kan ställa upp på en lista för ett visst parti och sedan när valet har förrättats och man lyckades komma in i den beslutande församlingen så kan man byta politisk inriktning och använda sitt mandat till att ge stöd åt ett helt annat parti så kan ju väljaren aldrig ha en anning om vad de får. De kan heller inte ställa någon till svars för partiet som de röstade på kanske fortfarande står för det de sagt men en av deras kandidater valde att hoppa i säng med en helt motsatt uppfattning det kan inte vara rimligt.
I krig när man som individ gör en liknande manöver så är man landsförädare och åker i Sverige i fängelse medans andra länder ser inte mellan fingrarna med ett sådant beteende utan man radas upp och arkebuseras. Jag förordar inte sådana brutala lösningar men jag tror att de flesta håller med om att man inte ska agera under falsk flagg. Det finns faktiskt flera lagar som reglerar när du agerar under falskt namn. Du får inte utge dig för att vara någon du inte är. Du får inte uppge en tjänsteställning som du inte har mm. mm.
Jag tycker att lagstiftningen här borde ändras så att partierna borde ha någon form av möjlighet att stoppa personer som personligen föråder sitt parti vid tillsättande av majoriteter. Märk väl att det är vid tillsättandet av majoriteter som detta är viktigt. Att enstaka frågor kan få en annan utgång än majoritetens förslag är rimligt och tom viktigt i en demokrati.
Kanske ska kvalificerad majoritet inom partiet vara det som styr hela mandatfördelningen så att om man har 30 mandat så det som 20 tycker när man ska välja styrelser och nämnder det är partiets linje och därmed har man 30 mandat i den beslutande församlingen. Det finns säkert någon klyftigare lösning men på något sätt så borde det vara reglerat att väljarna får den konstellation i den utförande delen av det politiska systemet som man röstat fram baserat på val av parti och inte enskilda personers agerande.
Sen kan jag tycka att om man kraftfullt motsätter sig sitt partis politik och man har blivit vald som företrädare för dessa så hör det till vanlig hyffs och förnuft att man lämnar sin plats till förfogande för att återkomma och bli vald för något man faktiskt företräder. I enstaka frågor kan det ibland hända att man frånvarar när man ska ta beslut om sådant man inte delar men som partiet står för men handlar det om att motsätta sig hela den politiska ledningen så ska man avgå, allt annat är föräderi och hyckleri.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar