Jag passar på att publicera en motion (lite omskriven för att passa i detta forum) jag skrivit. Jag tror att Sveriges försvar kan bli bättre på ett annat sätt än regeringen föreslår. Regeringens reservbataljoner är i sig inte så tokigt tänkt men det hänger inte ihop då personalförsörjningssystemet inte finns på plast. Har försvarsministerna glömt bort att han avskaffat värnplikten?
Läs artikel på DN och SvD
Syftet med en försvarsmakt är att säkerställa nationens suveränitet och medborgarnas rätt till att behålla sin valda livsstil. Det kan tyckas ganska självklart men de senaste årens utveckling väcker en del frågetecken om det verkligen är det som Sveriges försvarsmakt utvecklas till.
Huvudinriktningen har blivit att kunna medverka i FN-liknande insatser utanför landet. Den något grumliga argumentationen har byggt på att Sveriges säkerhet kan behöva försvaras utanför landets gränser. Samtidigt har förmågan att försvara nationen minskat till en punkt när egentligen hela den nationella försvarsförmågan vilat på Hemvärnet understött av flyg och flotta.
Nästan utan folklig debatt har en högst demokratisk 100-årig tradition av ett försvar byggt på allmän värnplikt övergetts till förmån från ett yrkesförsvar med stående trupp med hög ambition att utkämpa väpnade konflikter utanför landets gränser gärna i samarbete med andra nationer och inte nödvändigtvis med FNs fulla mandat.
Den här utvecklingen behöver brytas för att försvarsmakten inte skall utvecklas till en krigsmakt med straffexpeditions ambitioner. Försvaret av nationen är dessutom alltför viktigt för att inte bygga på en folklig förankring.
Framtidens försvarsmakt bör enligt min uppfattning bygga på tre komponenter:
1. Högteknologiska förband med förmåga till internationella insatser tillsammans med andra nationers förband.
2. Ett nationellt försvar med stor volym som bidrar till en folklig förankring och tjänar som rekryteringsbas för mer utvecklade förbandsenheter
3. En frivillig försvarsorganisation motsvarande dagens Hemvärn
Internationell spets med nationell bas
Det är rimligt att Sverige skall kunna medverka i internationella insatser även om valet av insatser och syftet med vår insats kanske bör väljas med lite större eftertanke (jag har inte för avsikt att i denna motion gå närmare in på utrikespolitiska vägval utan fokuserar på ett av verktygen oavsett vilka val man gör i utrikespolitiken). Våra vassaste internationella förband kan med nödvändighet behöva ha en större stridseffekt än vad som kan uppnås med ett värnpliktsutbildade förband och därför kan det vara klokt att ha en liten stående styrka för detta ändamål. Jämte detta bör vi behålla möjligheten att sätta upp förband av frivilliga precis som vi gjort hittills även om dessa förband inte skall sättas in i de hetaste krigszonerna eller vid första insatsen i ett nytt område.
Rimligen vill vi ha så lite stående trupp som möjligt då det kostar stora summor pengar. Stående trupp är dessutom en betydligt mer offensiv militär styrka och kan ge fel signaler till omvärlden vilket på den utrikespolitiska arenan kan minska vår trovärdighet som fredssökande nationFör att klara en rimlig nivå på åtagande räcker tre mekaniserade bataljoner. En insatt, en i beredskap och i läge för avlösning och ytterligare en i reserv och/eller under fortlöpande utbildning. Av nationella skäl bör dessa förband vara baserade i Sverige med fördelning norr, mitt och syd.
De flygförband som behövs för att värna Sveriges suveränitet och att dessutom kunna medverka i internationella insatser borde kunna stanna vid åtta flygdivisioner (64 flygplan). Till detta kommer helikopterförband ytterligare än de som finns i varje mekaniserad bataljon och ett tungt flyg-transportförband för transporter inom och utom landet.
Flottans uppställning bör bestå i ett skol och ledningsfartyg, tre korvetter, 3-6 U-båtar, två minröjningsfartyg, tre stödfartyg och tre amfibiekompanier. Vilket skulle ge oss möjlighet att bevaka vårt kustområde samtidigt som vi kan medverka i någon internationell insats med flottstridskrafter.
Till detta kommer telekrigs förband, underrättelseenheter, högkvarter, sjukvårdförband och logistik.
Det är svårberäknat exakt vad detta skulle innebära i antal officerare, soldater och civilanställda men en rimlig nivå borde ligga på ca 8000 personer totalt.
Ett nationellt försvar med låg gard med möjlighet att tagga upp
Risken för en invasion synes vara liten i dagsläget. Tyvärr har historien lärt oss att när risken bedöms som minst är faran som störst och därför kan väldigt mycket ändra sig väldigt fort. För att skapa en buffert mot plötsliga förändringar, ge en rekryteringsgrund för mer avancerade delar av försvaret och göra försvaret av landet till en angelägenhet för alla behövs ett värnpliktsbaserat försvar.I en lugn period som nu kan stridseffekten på dessa förband hållas på en begränsad nivå med kort utbildning och enkla vapensystem men om omvärldsläget förändras kan dessa massförband snabbt uppgraderas med kompletteringsutbildning, längre pliktskrivning och tillförsel av mer avancerade vapensystem.
Jag föreslår ett värnpliktssystem som innebär att efter gymnasiet rycker alla in till en 70 dagars värnpliktsutbildning. Skolsystemets sommarlov skulle då vara tillräckligt vilket innebär att värnplikten inte är ett hinder för studier.Efter avslutad grundutbildning pliktskrivs man i de Nationella Skyddsstyrkorna under ett år med plikt att delta i en weekends utbildning, därefter rustar man av och kan kallas in först efter beslut av regeringen.Detta värnpliktssystem ska omfatta alla i årskullen som inte har medicinska eller sociala hinder och genomförs på annan ort än hemorten men i närområdet. Som utbildningslokaler och logement används skolorna som ändå ofta står tomma under somrarna.
Inriktningen på dessa förband skall vara att kunna utföra stationär väpnad strid i plutons ram liknande den kravspecifikation som finns på dagens Hemvärn. Fullgjord grundutbildning med goda vitsord är ett krav för att kunna ta värvning i yrkesförsvaret eller att gå med i Hemvärnet
Frivillighet med sting
Dagens Hemvärn omorganiseras till en mer avancerad form av Nationella Skyddsstyrkor som dels utvecklar förmåga att leda de plutoner som är pliktskrivna men bildar också fristående förbandsenheter med taktisk rörlighet och förmåga att samverka med de stående förbanden i händelse av angrepp mot nationen. Efter fullgjord grundutbildning kan man frivilligt välja att delta i Hemvärnet vilket innebär möjlighet till befälsutbildning, specialisering inom olika stödsystem (ex samband, logistik, stab, transport) och möjlighet att bli visstidsanställd som instruktör under sommarutbildningen av värnpliktiga.
Numerären Hemvärnssoldater/befäl minskas till ca 15 000 med möjlighet till viss flexibilitet i numerären. Hemvärnet och de pliktskrivna bildar en egen myndighet och vapengren Nationella Skyddsstyrkorna som står under ledning i kris av Högkvarteret. I samband med den omorganisation avvecklas alla övriga frivilliga försvarsorganisationers militära verksamhet och deras specialistfunktioner blir en del av Hemvärnet.
Vad kostar det här då?
Militär verksamhet tenderar att kosta en förskräcklig massa pengar mycket beroende på att man använder sig av högt specialiserad utrustning och under extrema förhållanden men eftersom det dyra försvaret skall minska och det billiga öka så blir ändå kostnaden lägre än nuvarande. En möjlig fördelning skulle kunna vara följande:
Stående styrkor (inklusive utlandsmissioner och ledning) 29,5 miljarder
De frivilliga skyddsstyrkorna (både nuvarande Hemvärn och de pliktskrivna) 2,7 miljarder
Grundutbildningssystemet 2,4 miljarderTotalkostnad 34,6 miljarder
Därför tycker jag:
Att Sverige ska införa ett värnpliktssystem omfattande alla som genomförs under en kortare tid med syfte att pliktskrivas i de Nationella Skyddsstyrkorna under en begränsad tid. Den allmänna värnplikten är också grund för rekrytering till stående styrkor och till det frivilliga Hemvärnet.
Att Hemvärnet omformas till att bli ledning och komplement till de pliktskrivna i de Nationella Skyddsstyrkorna i samma inriktning som anges i förslaget.
Att Hemvärnet blir den enda frivilliga försvarsorganisationen där all frivillig försvarsverksamhet organiseras vilket innebär att de avtalsorganisationer som idag har uppdrag att stödja försvarsmakten avvecklar sin militära verksamhet.
Att de Nationella Skyddsstyrkorna blir en egen myndighet och vapengren som står under befäl i kris av försvarsmakten.
Att Sverige inför stående styrkor i samma anda och storlek som ovan beskrivna förslag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar