Här hittar du texter om sådant som jag funderar på men du hittar ingenting om mig privat



onsdag 11 augusti 2010

Är verkligen friskolor så smart?

Privat kontra offentligt verkar vara den stora vattendelaren mellan Högeralliansen och de Röd-Gröna, åtminstone på kommunal nivå. Om man inte räknar med storstäderna för där verkar de lokala partierna allihopa tycka att privata lösningar är bra.

Jag har som du säkert förstått om du läst några av mina andra inlägg väldigt svårt att förstå varför offentligt finansierad verksamhet driven i privat regi är något som ska accepteras och än mindre stimuleras

När det började inom skolan med sk. friskolor (missvisande namn för egentligen är det privatskolor) så fanns det många som talade om alternativa pedagogiker, frigörande av personalens kreativitet och ett friare sätt att organisera undervisningen för att den skulle bli effektivare. Det här var tongångar som attraherade en hel del på vänsterkanten. Särskilt miljöpartister tilltalas av dessa kriterier vilket inte är så konstigt eftersom man gärna vurmar för småskaliga lösningar och väldigt stort lokalt inflytande.

Det är svårt utifrån ett vänsterperspektiv att argumentera mot dessa argument. Det ligger i vänsterns själ att vilja hitta möjligheter för de som alternativa pedagogiker skulle kunna hjälpa, personalens kreativitet vill vänstern alltid lyfta fram och lokalt inflytande ligger väl i linje med ambitioner om ett deltagande samhälle.

Det något märkliga i denna process var att ingen verkade ställa sig frågan om varför en grupp i samhället ska ha oinskränkt rätt att få resurser av samhället för att ägna sig åt något som inte var tydligt definierat utifrån ett behov eller ens bevisat att det faktiskt löste de problem som man möjligen kunde konstatera. Fanns det ett behov av alternativa pedagogiker? Löste de de ev. problem som fanns? Kunde de inte inlemmas i den "vanliga" skolan? Var personalens kreativitet begränsad? Om så, var det acceptabelt i den "vanliga" skolan? Var verkligen inflytande lokalt ytterst begränsat?

Jag tror att det fanns en underliggande oro i vänsterkretsar att man skulle upplevas negativt om man inte bejakade varje tanke om förändringar som kunde uppfattas som positiva. Det är lite samma resonemang som ligger bakom ett ständigt tjat om förnyelse inom vänstern.

Förnyelse är bra, men bara om det angriper problem som man tidigare inte kunnat få grepp om. Förnyelse är dåligt om det innebär att man lämnar ett system som förändrar i en positiv riktning för att istället förändra i en negativ riktning.
Om det inte fungerar, prova något annat. Om det fungerar gör mer.

Det är dags nu att stanna upp en stund och fråga oss om det verkligen ledde till det vi önskade oss, fungerar det?

Nu drivs skolorna i hög grad av utbildningskoncerner en del tom. ägda av amerikanska riskkapitalbolag.
Den pedagogiska modellen verkar mer handla om "Billigt men ball".
En del av värderingarna som förmedlas direkt eller indirekt är minst sagt uppseendeväckande.
I någon religiös friskola lär eller åtminstone lärde man ut tills någon kom på dem att den bibliska skapelseberättelsen är en biologisk sanning och evolutionsteorin är en alternativ teori och i Engelska skolan är det krav att kvinnliga lärare ska ha högklackade skor om de inte har medicinska skäl?!
Andelen obehöriga lärare är betydligt högre i friskolor än i kommunala skolor.
Friskolorna är har ökat segregeringen och det finns en tendens som pekar på att friskolorna ger generellt högre betyg som inte nödvändigtvis motsvarar den verkliga prestationen.
Mattekunskaperna verkar ha sjunkit överlag hos svenska elever.
Ständigt ropas det på mer ordning och reda. Mest från de som inte är i skolan, vilket är ju något märkligt.
Läraryrket är inte längre ett högstatus yrke.
Skollokaler runt om i Sverige är i stort behov av upprustning.


Blev det här verkligen ett lyft för skolan?
Är verkligen en möjlighet att välja vilken skolan mitt barn ska gå i värt konsekvenserna?
Skulle ett val av skola inte kunna vara tillräckligt inom den kommunala skolan?
Kan inte den kommunala skolan tillåtas att ha lite olika inriktningar om vi ser att det kan finnas ett behov av detta? Borde inte skolans resurser användas till att förbättra utbildningen istället för att ge vinst till multinationella koncerner?


Jag tror att det finns möjligheter att utveckla skolan men som det är idag är friskolorna delvis ett hinder för detta.
Ett första steg är att låta kommunerna ha det naturliga vetot för etableringar av friskolor Vi behöver bättre skolor inte nödvändigtvis fler. Det är rimligtvis den som betalar för skolan som ska kunna bestämma om det behövs fler skolor, inte den som vill starta en skola.
I ett nästa steg kan det inte vara rimligt att privata skolor gör stora vinster, det är ju rent slöseri med skattemedel. Idén om att bara tillåta en privat huvudman äga och driva en skola är inte så tokig den bör man titta närmare på för det förhindrar ju stordriftstänkande för de privata aktörerna men möjliggör att släppa fram entusiasterna
Tillåt friare organisation inom den kommunala ramen med ex. alternativa etablerade pedagogiker men också möjlighet till stimulanser för personal som gör att de vill göra det där lilla extra som privat verksamhet ibland är bättre på än offentlig, men det innebär också att medborgarna får acceptera att alla pengar inte bara används till det som är huvuduppgiften.
På sikt behöver friskolesystemet avskaffas men det positiva som möjligen kommit fram i dessa verksamheter ska naturligtvis tas tillvara (nu är det tyvärr inte så mycket positivt nytt som framkommit, men ändå).


Det du och jag kan göra rent konkret är faktiskt att börja ifrågasätta om friskolor är ett klokt sätt att använda våra skolpengar till. Jag är övertygad om att så inte är fallet. Problemet är dock att om inte vi får stopp på friskolorna kommer den kommunala skolan att bli så dålig att ingen vill gå i den och då har vi ingen valfrihet alls utan då gäller bara marknadens lag inom skolans område.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar